Bolån

Ett bolån, eller bostadslån som det också kallas, delas vanligen upp i två delar: bottenlån och topplån. Ett bottenlån utgör den största delen och är också det billigaste lånet. Det vanliga är att man kan få bottenlån till 75% av köpeskillingen, i storstadsregionerna ibland ända upp till 85%. Denna del av ett bolån är tänkt täcka den del som bankerna anser vara säker att belåna, d.v.s. vars värde alltid kommer att kvarstå. Då risken för banken är minimal kan de också lämna en förmånlig boränta på detta lån.

Den resterande delen av bolånet täcks sedan med ett topplån. Detta lån anses som osäkrare då bostadspriserna går upp och ner. Eftersom det inte finns någon garanti att man får tillbaka pengarna vid en försäljning tar banken därför ut en högre ränta på denna del. Av denna anledning väljer sedan de flesta att amortera av topplånet snabbare än bottenlånet, för att få ner den totala boendekostnaden.

Ett bolån kan läggas rörligt eller bindas på fasta perioder. Ett rörligt bostadslån är oftast billigare för stunden, men då räntan varierar kan det sluta med ett dyrt lån. Alternativet är att binda lånet, vanligen på 2 eller 5 år (men även upp till 12) till en något högre ränta, men man är då garanterad denna ränta under hela perioden då den rörliga kanske stiger flera procentenheter. Ett vanligt alternativ är också att dela upp sitt bolån i flera delar där man kanske mixar en del rörligt, en del bundet på 2 år och en del bundet på 5 år etc. Här finns inga generella råd utan det handlar mycket om egen känsla och känslighet för svängningar i ekonomin.